Robotar paddlande kanadensare

Nu avslutas berättelsen om robotarna som paddlar en 3D-utskriven kanadensare. Jungfruturen i Gullringens simhall förlöpte väl. Man kan tycka att de paddlar långsamt och att de inte doppar paddeln tillräckligt djupt. De kan paddla djupare och snabbare vilket framgår av den film som jag lagt under "filmer". Ett problem i sammanhanget är kläderna som bromsar rörelserna samt att ju snabbare robotarna arbetar desto mer får servona (HS40) jobba. De blir rejält varma. Inför jungfruturen valde jag en lägre hastighet för att det skulle finnas en större chans att inte bränna något servo. Själv var jag imponerad av hur länge de kunde jobba. Kraften tas från två seriekopplade 3,7 V; 1500 mA LiPo celler som matade en spänningsregulator så att 5V kunde skickas till servona. Mer tester i vatten behövs för att säkerställa en snabbare paddling. Nya båtutmaningar håller på att formuleras på varvet.

Kanadensaren har nu fått lämna varvet och blivit förflyttad till skrivbordsmiljö. Anledningen är att varvets gamla dator inte accepterar en drivrutin som behövs för att programmera robotarnas processor. Programjusteringar pågår för att i möjligaste mån kunna testköras i Gullringen. Problemet är att få upp farten på paddlingen. Vid snabb paddling hinner servona inte riktigt slutföra rörelserna. Paddlingen blir lite slarvig eller ännu värre, den blir bara ett slags skakning. Nya idéer testas med förhoppningen att det skall bli i alla fall lite fart på kanadensaren i Gullringens bassäng.

Nu har kanadensaren och roboten testats i havet. (Grankullaviken). Vi har haft ett par dagar med sommar och mycket måttfull vind så här i mitten på september så det gällde att passa på att få modellen i sjön. Att fribordet är högre nu än tidigare beror på att modellen står på grund för att inte flyta iväg under fotograferingen. Nu visade det sig det sätt jag valt att kommunicera mellan de olika mikrodatorerna ombord inte var pålitligt. På ett forum på nätet kallade man det en nöt svår att knäcka (när proffs tycket det då är det lite hopp för oss andra. Jag har därför beslutat att robotarna åter skall få besöka varvet för att göras om till ett annat kommunikationssätt som jag lärde mig på samma forum. Verkade enkelt - vilket min erfarenhet visar att det är knepigare än man tror. Bygga om, bygga om .....

Så läckert

Nu är den första roboten i funktion. Hastigheten i paddlingen kan varieras. Vet dock inte om det behövs. Får se lite hur robotarna fungerar i vatten. Kanske behövs den lite högre hastigheten för att det inte skall se ut som de paddlar i slow-motion.

Kanoten är 3D printad i tre delar (för, mellan och akterstycke) som sen limmats ihop. På insidan ligger en limmad förstärkning över fogen av styrenplast (8x0,25mm). Utsidan är sprutspacklad, slipad, spacklad, slipad .... Sem målad för hand med Humbrol, 5 lager. Därefter fin rubber och vaxad.